Trauma och panikattacker - varför det händer

En panikattack kan komma så plötsligt att det känns som om kroppen har gått sönder. Hjärtat slår hårt, andningen förändras, bröstet spänner och tankarna går snabbt till att något farligt håller på att hända. För personer med trauma och panikattacker finns ofta en begriplig, men inte alltid tydlig, koppling: kroppens alarmsystem har lärt sig att vara på sin vakt.

Det betyder inte att du är svag eller att du medvetet överreagerar. Panik är en kraftfull stressreaktion som kan uppstå när hjärnan och kroppen tolkar en situation, en känsla eller ett kroppsligt förnimmelse som ett hot. Med rätt bedömning och behandling går det ofta att minska både rädslan för attackerna och den sårbarhet som ligger bakom dem.

Vad är en panikattack?

En panikattack är en intensiv ångestreaktion som vanligtvis når sin topp inom några minuter. Den kan innehålla hjärtklappning, darrningar, svettningar, yrsel, illamående, tryck över bröstet, overklighetskänslor eller rädsla för att tappa kontrollen. Många blir också rädda för att svimma, få en allvarlig kroppslig sjukdom eller dö.

Symtomen är verkliga och obehagliga, även när de drivs av ångest. En panikattack är i sig inte farlig, men den kan påverka vardagen mycket. Efter en attack kan man börja undvika platser, resor, sociala situationer eller fysisk aktivitet av rädsla för att få en ny.

Om bröstsmärta, andningssvårigheter eller andra kroppsliga symtom är nya, kraftiga eller svåra att bedöma bör de alltid tas på allvar medicinskt. Vid akut fara, ring 112.

Så kan trauma och panikattacker hänga ihop

Efter en traumatisk händelse kan nervsystemet fortsätta att reagera som om faran inte är helt över. Det kan gälla efter exempelvis våld, övergrepp, en olycka, allvarlig sjukdom, hot, krigserfarenheter eller upprepade svåra erfarenheter under längre tid. Alla som upplever trauma får inte panikattacker, och alla panikattacker beror inte på trauma. Men sambandet är vanligt nog att det behöver undersökas i en professionell bedömning.

Traumaminnen är inte alltid tydliga bilder eller medvetna tankar. Ibland aktiveras kroppen av en doft, ett tonfall, en plats, en konflikt eller en kroppslig känsla som påminner om något tidigare. Reaktionen kan komma innan personen själv förstår vad som utlöst den.

För någon kan hög puls efter att ha sprungit likna kroppskänslan vid en tidigare farlig situation. För en annan kan trängsel, mörker eller en stängd dörr skapa en stark känsla av att vara fast. När kroppen tolkar signalen som akut kan panikreaktionen ta över.

När rädslan för symtomen blir en del av problemet

Efter en första panikattack är det vanligt att börja övervaka kroppen. Ett litet hjärtslag, en varm känsla eller lätt yrsel får snabbt en hotfull innebörd: ”Nu kommer det igen.” Den tolkningen ökar stresspåslaget, vilket i sin tur förstärker symtomen. En självförstärkande cirkel kan uppstå.

Vid trauma kan cirkeln dessutom kopplas till känslor av hjälplöshet, skam eller förlust av kontroll. Därför räcker det inte alltid att enbart fokusera på att stoppa panikattacken i stunden. Behandlingen behöver också ta hänsyn till vad nervsystemet reagerar på och hur traumaerfarenheter påverkar vardagen.

Vanliga tecken på att trauma kan vara en del av bilden

Panikattacker kan förekomma tillsammans med andra traumarelaterade besvär. Det kan handla om påträngande minnen, mardrömmar, stark vaksamhet, sömnsvårigheter, lättskrämdhet, irritation eller svårigheter att känna sig trygg. Vissa undviker sådant som väcker minnen, medan andra känner sig avstängda eller frånkopplade.

Det är också vanligt att besvären varierar. En person kan fungera väl på jobbet men få stark ångest på kvällarna. En annan märker att attackerna främst kommer i nära relationer, vid stress eller när tempot sjunker efter en pressad period. Variationerna betyder inte att problemen är inbillade. De kan ge viktig information om vilka situationer och inre signaler som triggar alarmsystemet.

En psykologisk bedömning bör därför inte bara handla om hur många panikattacker du haft. Den bör även omfatta när de började, vad som händer före och efter, hur du påverkas i vardagen och om det finns svåra erfarenheter som fortfarande gör sig påminda.

Vad hjälper vid panikattacker efter trauma?

Det finns evidensbaserade behandlingsmetoder för både paniksyndrom och traumarelaterade besvär. Vilken behandling som passar bäst beror på symtom, tidigare erfarenheter, livssituation och vad du själv behöver för att kunna genomföra behandlingen på ett tryggt sätt.

KBT kan hjälpa dig att förstå samspelet mellan kroppsliga symtom, tankar, undvikanden och ångest. En viktig del kan vara att stegvis minska rädslan för kroppens signaler och situationer som börjat undvikas. Målet är inte att aldrig känna ångest, utan att kroppen och hjärnan ska lära sig att ångest inte automatiskt betyder fara.

När trauma är en central del av problemen kan traumafokuserad behandling vara aktuell. Metoder som Written Exposure Therapy, WET, och traumafokuserad KBT arbetar strukturerat med traumaminnen och de reaktioner som hålls kvar. Behandlingen planeras utifrån individens förutsättningar. För vissa är det lämpligt att börja med stabilisering, sömn eller tydliga strategier för panik. För andra är det möjligt att tidigare gå in i traumabearbetning.

Skonsam behandling betyder inte att svåra erfarenheter ignoreras. Det betyder att arbetet har en tydlig ram, rimlig takt och löpande uppföljning. Du ska förstå varför olika delar ingår och kunna beskriva hur behandlingen påverkar dig.

Vad kan du göra när paniken kommer?

Under en pågående attack är målet sällan att tvinga bort symtomen. Försök i stället att lägga märke till dem och påminna dig om vad de är: en stark stressreaktion som kommer att klinga av. Att kämpa desperat mot varje hjärtslag eller andetag kan ibland öka rädslan.

Det kan hjälpa att sätta båda fötterna i golvet, orientera dig i rummet och nämna några saker du ser omkring dig. Andas lugnt utan att försöka ta extra stora andetag. Om du har möjlighet, stanna kvar i situationen en stund i stället för att alltid fly direkt. Det lär kroppen att vågen av panik kan passera.

Dessa råd ersätter inte behandling, särskilt inte om attackerna återkommer eller om du samtidigt har traumaminnen, dissociation, nedstämdhet eller ett omfattande undvikande. Men de kan vara ett första sätt att bryta känslan av total maktlöshet.

När är det dags att söka hjälp?

Det är klokt att söka hjälp när panikattackerna påverkar sömn, arbete, relationer eller din frihet i vardagen. Vänta inte tills du har börjat anpassa hela livet efter rädslan. Tidig hjälp kan göra det lättare att bryta undvikanden innan de hunnit växa sig stora.

En första kontakt med en legitimerad psykolog kan ge klarhet i om besvären främst handlar om panik, PTSD, annan ångest eller flera saker samtidigt. Bedömningen ger också möjlighet att utesluta sådant som behöver medicinsk utredning och att välja en rimlig behandlingsplan. Digitala videobesök kan vara ett praktiskt alternativ om resor, arbete eller mående gör det svårt att komma till en mottagning.

Traumahjälpen erbjuder bedömning och individanpassad traumabehandling med fokus på evidensbaserade metoder och uppföljning av resultat. Att be om hjälp behöver inte innebära att du måste berätta allt direkt. Det första steget kan vara att få beskriva vad som händer, i din takt, och tillsammans börja skapa mer trygghet i vardagen.