Hur hanteras flashbacks i terapi på ett tryggt sätt?

En flashback kan komma mitt i ett möte, på väg hem från jobbet eller när du försöker somna. Kroppen reagerar då som om hotet händer just nu, trots att du vet att det ligger i det förflutna. Hur hanteras flashbacks i terapi? Behandlingen utgår från att först skapa säkerhet och förståelse, och därefter arbeta stegvis med de minnen och reaktioner som fortsätter att styra vardagen.

Flashbacks är vanliga efter svåra eller skrämmande händelser. De kan vara en del av PTSD, men förekommer också vid annan traumarelaterad ohälsa. Att få flashbacks betyder inte att du är svag eller att du har tappat kontrollen. Det är ett tecken på att hjärnans alarmsystem fortfarande försöker skydda dig från något som en gång var farligt.

Vad är en flashback?

En flashback är mer än ett obehagligt minne. Den kan bestå av bilder, ljud, lukter, kroppsliga förnimmelser eller starka känslor som plötsligt tar över. Vissa upplever korta sekvenser av minnet. Andra får en intensiv känsla av fara utan att direkt förstå vad som har utlöst den.

Det är också vanligt att reagera fysiskt: hjärtat slår snabbare, andningen blir ytlig, musklerna spänns eller kroppen känns avstängd. En del blir mycket rädda och vill fly från situationen. Andra känner sig overkliga, tappar tidsuppfattningen eller har svårt att uppfatta omgivningen. Det senare kan vara en form av dissociation.

Flashbacks utlöses ofta av påminnelser som hjärnan kopplar till traumat. Det kan vara en viss plats, ett ansiktsuttryck, en lukt, en konflikt eller en kroppslig känsla. Ibland är utlösaren tydlig, men ofta sker kopplingen så snabbt att reaktionen känns oförklarlig.

Behandlingen börjar med en noggrann bedömning

Traumabehandling ska inte bygga på att en person omedelbart berättar allt som har hänt. Första steget är en bedömning där psykologen försöker förstå symtomen, hur länge de har funnits och hur de påverkar sömn, relationer, arbete och vardagsliv. Man tittar också på depression, ångest, stress, självkritik, dissociation och eventuella svårigheter med alkohol eller andra sätt att försöka dämpa känslor.

Bedömningen hjälper psykologen och patienten att avgöra vilken behandling som är lämplig och i vilken takt den bör ske. Två personer med till synes liknande flashbacks kan behöva olika upplägg. För någon är de traumatiska minnena tydligt avgränsade och möjliga att arbeta direkt med. För en annan behöver behandlingen först fokusera mer på sömn, vardagsrutiner, trygghet och förmågan att reglera starka känslor.

Målet är inte att undvika alla jobbiga reaktioner. Målet är att skapa tillräcklig stabilitet för att behandlingen ska vara hjälpsam och möjlig att genomföra utan att personen blir överväldigad.

Hur hanteras flashbacks i terapi steg för steg?

I terapi får du först en begriplig förklaring till vad som händer i hjärna och kropp. När alarmsystemet aktiveras blir det svårare att tänka nyanserat och orientera sig i nuet. Att förstå mekanismen kan i sig minska rädslan för reaktionen. Flashbacken är obehaglig, men den är inte ett bevis på att faran har kommit tillbaka.

Därefter tränar man ofta på konkreta sätt att återvända till nuet när symtomen kommer. Det kan handla om att lägga märke till var du befinner dig, känna fötterna mot golvet, namnge saker i rummet eller påminna dig själv om datum och tid. Ibland används långsammare utandning eller sinnesintryck som kyla, en tydlig doft eller kontakt med ett föremål i handen. Vilken metod som fungerar bäst varierar. För vissa hjälper andningsövningar, medan andra kan känna sig mer stressade av att fokusera på kroppen.

Färdigheterna används inte för att trycka bort minnen permanent. De gör det möjligt att minska intensiteten tillräckligt mycket för att du ska kunna välja vad du gör härnäst, i stället för att helt styras av reaktionen.

Att skilja då från nu

En viktig del av behandlingen är att hjälpa hjärnan att skilja mellan det som hände då och det som är sant nu. Psykologen kan till exempel uppmärksamma vilka detaljer i den aktuella situationen som visar att du är säker: var du är, vilka människor som finns omkring dig, hur gammal du är i dag och vilka valmöjligheter du har.

Det här kan låta enkelt, men vid en flashback räcker det sällan att bara säga till sig själv att allt är över. Reaktionen sitter också i kroppen och behöver tränas om genom upprepade erfarenheter av att stanna kvar i nuet utan att något farligt händer.

Att bearbeta minnet med rätt metod och takt

När det finns tillräcklig trygghet kan behandlingen gå vidare till traumabearbetning. Evidensbaserade metoder inom KBT hjälper personen att närma sig traumaminnen på ett strukturerat sätt, tillsammans med en legitimerad psykolog. Syftet är inte att återuppleva traumat för återupplevandets skull. Syftet är att minnet ska kunna bli ett minne - något som har hänt, men som inte längre aktiverar hela larmsystemet som om händelsen pågår.

Skriftlig exponeringsterapi, WET, är ett exempel på en strukturerad och forskningsstödd metod där man under avgränsade former skriver om traumatiska erfarenheter. För vissa passar detta väl, särskilt när ett tydligt traumaminne står i centrum. Andra kan ha större nytta av ett annat KBT-upplägg eller av att först arbeta med dissociation och stabilisering.

En seriös behandling anpassas därför inte bara efter diagnos, utan även efter symtomens svårighetsgrad, livssituation och tidigare erfarenheter av vård. Behandlingen följs också upp löpande. Om flashbacks blir mer intensiva, sömnen försämras kraftigt eller strategierna inte fungerar, behöver upplägget ses över tillsammans med behandlaren.

Vad kan du göra mellan sessionerna?

Mellan samtalen kan det vara hjälpsamt att kort notera när flashbacks kommer, vad som verkade utlösa dem och vad som gjorde dem något lättare att hantera. Anteckningarna behöver inte vara detaljerade. De kan hjälpa dig och psykologen att upptäcka mönster utan att du behöver analysera varje reaktion på egen hand.

Regelbunden sömn, mat, rörelse och återhämtning tar inte bort trauma, men de kan göra nervsystemet mindre sårbart. Det är också klokt att vara försiktig med alkohol och droger som ett sätt att stänga av. De kan ge tillfällig lättnad men försvårar ofta sömn, känsloreglering och behandling på längre sikt.

Om du får en flashback kan du prova att långsamt orientera dig i rummet och säga till dig själv: Jag är här nu. Det här är ett minne eller en traumareaktion. Jag behöver inte lösa allt i den här stunden. Försök sedan ta ett litet konkret steg, som att dricka vatten, sätta dig med fötterna mot golvet eller kontakta någon du litar på.

När behövs snabbare hjälp?

Sök vård skyndsamt om flashbacks leder till att du riskerar att skada dig själv eller någon annan, om du känner att du inte kan hålla dig trygg eller om du har självmordstankar. Vid akut fara ska du ringa 112. Du kan också kontakta psykiatrisk akutmottagning eller 1177 för vägledning om vart du ska vända dig.

För många är flashbacks ett symtom som går att behandla, även om de har funnits länge. Med en tydlig bedömning, evidensbaserad traumabehandling och uppföljning av resultat går det ofta att få mer kontroll över både minnen, kroppsliga reaktioner och vardag. Det första steget behöver inte vara att berätta allt - det kan vara att få prata med en specialist som hjälper dig att avgöra vad du behöver just nu.