Bevittnande av trauma och dess påverkan

Du kanske såg en olycka, bevittnade våld eller fanns nära när någon annan drabbades. Efteråt kan omgivningen fokusera på personen som skadades, medan din egen reaktion blir svårare att förstå. Bevittnande av trauma kan påverka både kropp, sömn, tankar och relationer, även när du själv inte utsattes direkt för händelsen.

Reaktionen säger inte att du är svag eller att du borde ha gjort något annorlunda. Hjärnan och nervsystemet kan uppfatta det du såg som ett allvarligt hot. För vissa klingar reaktionerna av med tiden. För andra fortsätter minnena, vaksamheten eller undvikandet att styra vardagen. Då kan en bedömning och traumafokuserad behandling vara hjälpsam.

Vad innebär bevittnande av trauma?

Att bevittna trauma innebär att ha sett eller på annat sätt varit direkt närvarande vid en händelse där någon hotas, skadas eller dör. Det kan handla om exempelvis en svår olycka, ett rån, våld i en nära relation, ett självmordsförsök eller en plötslig medicinsk händelse. Barn som ser eller hör våld mellan vuxna i hemmet kan också påverkas starkt, även om våldet inte riktas mot dem.

I PTSD-diagnostik skiljer man mellan vardagligt obehagliga upplevelser och exponering för hotfulla eller traumatiska händelser. Att bevittna händelsen på plats kan vara en sådan exponering. Även upprepad kontakt med traumatiska detaljer i arbetet, exempelvis inom vård, räddningstjänst eller polis, kan medföra en belastning. Att se svåra händelser i nyheter eller sociala medier räknas däremot vanligtvis inte som traumatexponering i diagnostisk mening. Materialet kan ändå väcka stark ångest, särskilt om det påminner om egna erfarenheter.

Hur mycket man påverkas beror inte enbart på vad som hände. Relation till den drabbade personen, upplevelsen av maktlöshet, tidigare erfarenheter, stöd efteråt och livssituationen i övrigt spelar också roll. Två personer kan vara med om samma händelse och reagera på helt olika sätt.

Vanliga reaktioner efter att ha sett något traumatiskt

Direkt efter en skrämmande händelse är det vanligt att känna sig skakad, ledsen, arg eller avstängd. Kroppen kan fortsätta vara i beredskap trots att faran är över. En del får svårt att sova eller koncentrera sig, andra upplever overklighetskänslor och har svårt att minnas delar av händelsen.

När reaktionerna dröjer sig kvar kan de bland annat märkas som:

• påträngande minnesbilder, mardrömmar eller starka kroppsliga reaktioner vid påminnelser

• undvikande av platser, människor, samtal, nyheter eller aktiviteter som för tankarna till händelsen

• ökad vaksamhet, lättskrämdhet, irritation och svårigheter att varva ned

• skuld, skam eller återkommande tankar om vad man borde ha gjort

• nedstämdhet, avstånd till andra eller en känsla av att framtiden inte känns trygg

Ibland kommer besvären först senare. Du kanske fungerade praktiskt och samlat i stunden, men får reaktioner när vardagen blivit lugnare. Det är inte ovanligt. Stressystemet kan hålla igång under en akut situation och reaktionen kan bli tydligare först efteråt.

När kan det handla om PTSD eller annan psykisk ohälsa?

PTSD är en möjlig följd av traumatiska erfarenheter, men långt ifrån alla som mår dåligt efter ett bevittnande utvecklar PTSD. Ångest, depression, sömnproblem, panikattacker eller stressrelaterade besvär kan också vara aktuella. Därför behöver symtomen bedömas i sitt sammanhang i stället för att du själv ska behöva avgöra vilken diagnos som passar.

Vid PTSD finns vanligen återupplevande, undvikande, negativa förändringar i tankar och känslor samt en ihållande stressberedskap. Besvären ska ha funnits en tid och påverka vardagslivet, exempelvis arbete, studier, relationer eller sömn. Om symtomen är intensiva, pågår i mer än några veckor eller begränsar ditt liv är det klokt att söka professionell hjälp.

Sök akut hjälp om du känner att du inte kan hålla dig själv säker, har tankar på att skada dig själv eller befinner dig i en fortsatt farlig situation. Ring 112 vid akut fara. Vid mindre akuta men allvarliga psykiska besvär kan psykiatrisk akutmottagning eller annan vårdinstans hjälpa dig att bedöma nästa steg.

Behandling efter bevittnande av trauma

En verksam behandling börjar med en strukturerad bedömning. Psykologen går igenom vad som hänt, vilka symtom som finns idag, hur din vardag fungerar och vad du behöver för att kunna delta tryggt i behandlingen. Bedömningen omfattar också sådant som sömn, depression, ångest, dissociation, pågående stress och tillgång till stöd.

Traumafokuserad KBT är en samlingsbenämning för behandlingsmetoder som hjälper personen att närma sig traumaminnet på ett planerat och säkert sätt, i stället för att fortsätta styras av undvikande. Behandlingen kan innehålla arbete med minnen, situationer som undviks och tankar som skuld eller överdrivet ansvar. Målet är inte att radera det som hänt, utan att minska minnets grepp om nuet.

Written Exposure Therapy, WET, är en annan forskningsstödd metod som kan passa vissa personer. Under kortare, strukturerade skrivövningar arbetar man med traumaminnen tillsammans med en behandlare. Fördelen kan vara en tydlig och avgränsad process. Samtidigt passar ingen metod alla. Valet behöver utgå från symtomens karaktär, tidigare behandling, livssituation och vad som känns genomförbart för dig.

Det finns en seglivad föreställning om att traumabehandling alltid innebär att man måste berätta varje detalj direkt. Så behöver det inte vara. En legitimerad psykolog planerar behandlingen stegvis och följer hur du mår under vägen. Viss tillfällig aktivering av känslor kan förekomma när man arbetar med trauma, men behandlingen ska ha en tydlig ram, ett syfte och löpande uppföljning av resultat.

Så kan behandlingen anpassas till din vardag

För en del fungerar videosamtal mycket bra. Det kan göra det lättare att få kontinuitet i behandlingen, särskilt om arbete, familjeliv eller resväg annars blir hinder. Digital behandling förutsätter däremot att du har en plats där du kan tala ostört och känna dig tillräckligt trygg. Om hemmet är kopplat till det som hänt, eller om du saknar avskildhet, kan fysiska besök vara ett bättre alternativ.

Behandlingens längd varierar. Vissa traumafokuserade metoder är relativt korta och tydligt strukturerade, medan mer komplexa besvär kan behöva längre tid. Det beror bland annat på om traumat är en enskild händelse eller en del av en längre erfarenhet, hur symtomen ser ut och om det finns andra pågående påfrestningar. Regelbunden utvärdering gör det möjligt att se om behandlingen ger önskad effekt och justera planen vid behov.

Om någon i din närhet har bevittnat trauma

Den som mår dåligt efter en händelse behöver sällan bli pressad att berätta allt. Fråga hellre hur personen har det just nu och erbjud konkret stöd, som sällskap, hjälp med praktiska saker eller möjlighet att följa med till ett första vårdbesök. Lyssna utan att värdera reaktionen eller försöka få personen att snabbt gå vidare.

Var också uppmärksam på förändringar som isolering, ökad alkoholkonsumtion, svåra sömnproblem, stark rädsla eller uttalad hopplöshet. Du kan inte bära ansvaret för någon annans mående, men du kan bidra till att vägen till professionell hjälp blir kortare.

Att ha sett något traumatiskt kan lämna kvar spår, men spåren behöver inte fortsätta bestämma hur ditt liv ska se ut. En första bedömning hos Traumahjälpen kan ge en tydligare bild av dina besvär och av vilken behandling som kan passa just din situation. Att söka hjälp är inte att göra händelsen större än den var - det är att ge dig själv möjlighet att återfå trygghet och handlingsutrymme.